”Den här dubbelheten med att må skit och fantastiskt på en och samma gång”

När man har kronisk smärta kan måendet både vara i botten och i toppen.

kronisk smärta, kronisk värk, långvarig smärta, långvarig värk

Jag får allt svårare att berätta hur jag mår. Orsaken till det är ett slags dubbelhet. Jag mår både och skit och fantastiskt, och vet inte hur jag ska förmedla denna kluvenhet.

Jag mår skit eftersom kroppen är nedbruten av smärta, sömnlöshet och utmattning. Jag mår fantastiskt eftersom jag känner mig älskad av mina nära och kära och är glad över mitt jobb.

Så svaret på frågan Hur mår du? blir nuförtiden Nja. Följt av ett förtydligande: jag mår så dåligt i kroppen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Men att få ha dig i mitt liv, att få vara med om alla roliga saker gör ändå att jag mitt i eländet känner mig lycklig. Förstår du har jag menar?

Mitt svar brukar följas av en fundersam blick och ett Nej, det gör jag nog inte riktigt. Jag tror att man själv måste ha upplevt kronisk smärta och på något sätt närmat sig en acceptans av tillvaron som kroniskt sjukt för att förstå innebörden av att kunna rymma de två känslomässiga ytterligheterna.

Jag tar tacksamt emot tips på hur jag på bästa sätt kan beskriva den här dubbelheten med att må skit och fantastiskt på en och samma gång.

Text: Sandra Jönsson
Bild: © goccedicolore / Adobe Stock